Ansträngt läge inför COP26 i Glasgow

På söndag går startskottet för det uppskjutna klimattoppmötet COP26. SMB går igenom läget inför de viktiga förhandlingarna.

Glasgowmötet har beskrivits som det viktigaste klimattoppmötet sen Paris 2015 och förhandlarna har en diger att-göra-lista att dyka in i. Fortfarande kvarstår flera olösta knäckfrågor om hur genomförandet av Parisavtalet ska gå till, bland annat hur den så kallade regelboken ska utformas.

Den positiva stämning som fanns på COP21 i Paris verkar – oroande nog – inte finnas kvar. Många delar av världen är fortfarande sargade av pandemin och flera länder ser ut att vara väldigt låsta i sina (fossila) positioner.

 Det kommer att vara jättesvårt. Det här är tekniska, komplexa och politiskt känsliga frågor, säger Mathias Fridahl, forskare i klimatpolitik, till Omvärlden.

Knäckfrågorna

• Ambitionshöjningen: Ländernas klimatmål och planer är ännu ljusår från att snabbt få ner utsläppen.
• Finansieringen: Världens rika länder lovade att till år 2020 satsa årliga bidrag på 100 miljarder amerikanska dollar i klimatbistånd till fattigare länder. Löftet är ännu inte uppfyllt, trots att många länder villkorar sina klimatlöften med att finansieringen ska bli klar. Därför är det mycket viktigt att få full finansiering på plats under COP26.
• Räknandet: Flera länder vill att det ska vara okej att dubbelräkna utsläppsminskningar på flera platser i världen, till exempel genom att köpa klimatkompensation i ett andra land och ändå räknar det till sina egna nationella minskningar. Att säga ja till dubbelräkning skulle göra det mycket svårare att minska utsläppen – men EU har lovat att hålla emot.
• Transparensen: En annan viktig punkt rör rapportering och transparens i uppföljningen av ländernas klimatarbete. Det handlar bland annat om huruvida vissa delar i rapporteringen ska vara obligatorisk eller flexibel.
• Fossilindustrin: Parisavtalet reglerar inte produktion eller användning av fossila bränslen. Fossilindustrin får idag stora subventioner och flera tunga oljeländer avslöjades nyligen med att försöka påverka FN:s klimatpanel IPCC med skrivningar som tonade ner klimatkonsekvenserna av fossil energi.

Ländernas egna färdplaner

Tanken inom Parisavtalet är att alla länder senast vart femte år ska uppdatera sina klimatåtaganden, så kallade NDC:er (National Determined Contributions). Men den första vändan av skärpningar lämnar mycket att önska – när det officiella datumet passerades i slutet av juli hade flera stora utsläppsländer inte lämnat in några mål.  

Sedan dess har flera länder tillkommit. Bland annat har Kina och Australien lämnat in nya klimatmål, som dock inte innebär några skärpningar i praktiken. En stor orosfaktor är också att Indien – världens tredje största utsläppare och inom ett decennium världens folkrikaste land – ännu inte gett några löften.

Och även med dessa nya planer går världen mot 2,7 graders uppvärmning 2100, varnar FN:s miljöorgan Unep i en färsk rapport. En viktig uppgift under COP26 är alltså att skärpa de internationella ambitionerna.

Hos Climate Action Tracker hittar du en sammanställning av alla länders klimatmål.

Håll ögonen på

• Oddsen: Vad kan vi förvänta oss av COP26 egentligen? Mattias Goldmann ger sin prognos för de viktigaste sakfrågorna.
• Värdnationerna: Ledarskapet från ordförandeskapet är betydelsefullt för förhandlingarna. I år är det Storbritannien och Italien som delar värdskap för mötet. Storbritannien har drivit på för kolstopp och globala utsläppsmål för flyget, men har å andra sidan hamnat i blåsväder för att själva nyligen ha halverat skatten på flygresor.
• Statsöverhuvudena: Ländernas regeringsföreträdare anländer under förhandlingarnas sista dagar. Troligtvis kommer varken Kinas president Xi Jinping, Rysslands dito Vladimir Putin eller Brasiliens Jair Bolsonaro dyka upp.
• Praktiska svårigheter: Reserestriktioner och dyrt prisläge för boende har lett till att flera mindre och fattigare länder inte kan skicka lika många representanter som önskat.

Följ SMB:s bevakning av COP26 här!